Långåker.

Hemma efter ett kvällspass på Grönboda. Kvällen har varit behaglig, har jobbat med favoriten. :D
Kallt och mörkt när man slutade. En sväng förbi Långåker. Byta några ord, och en härlig kram. Den sover man gott på.
Har haft hans sällskap hos mig nu flera kvällar. Det är så skön stämning. Avslappnat. Mysigt. Bara vara. Jag är nöjd med det. Det värmer i kylan som råder utanför.

Paketet har kommit. Vi tjejer ska få våra leksaker. :D

Krypa i säng nu. Klockan ringer tidigt imorn. Har tackat ja till ännu mera jobb. Ordet nej i huvudet, men ur munnen kommer ja tack. Men lönen blir fin de närmaste månaderna. Det får man ju tacka för. Lite julklappar kanske det blir från Sara.
Och så är det snart dags för flytten. Och födelsedagen. Usch.. Kan ingen stanna tiden nu tack.

Sova nu.. Gärna längre än jag får.

Tar det som det kommer.

Tisdag. En sådan där dag som det liksom inte händer mycket på. Varken början mitten eller slutet av veckan.. Den bara är. Men idag är det en solig tisdag. Jag har arbetat. Och mått bra. Tankarna far iväg, men trots det så mår jag bra. Det är som det är. En dag i taget. Det fungerar för mig.
Han var hos mig igår. Mår bra av vårat umgänge. Tar det som det är och som det kommer. Och vad som än händer, inget kommer emellan. Det är så skönt att veta. En trygghet.

Och så finns hon. Hon som vet. Hon som är så lik. Tycker om. Vill uppleva vårat välmående, för oss båda. Och det kommer, var så säker. Nu finns vi för varandra. Stärker varandra.

Snart är även Hon hemma. Brun och vacker, som vanligt. Efterlängtad till tusen. Min Emil. Hennes Alfred. Alltid.

Nu väntar ett glatt möte vid bussen.

På återseende.

Vuxen nu?

Jaha.. Så har man en mera "vuxen" blogg, än den på lunar. Lunar bloggen är ju bara till för alla nyfikna egentligen, och dem finns det ju gott om. :D

Tankar.. Dem finns det gott om. Nu när man varit hemma med sjuk rygg flera dagar, så får man tillfälle att tänka ännu mer. Jag vet inte riktigt om det stämmer, det Hon sa till mig i lördags. Att jag är stark. Jag visar gärna upp en stark fasad. Men få vet hur det egentligen ligger till. Och endast någon vet sanningen.
Jag saknar honom. Såklart. Så det gör ont. Vi ses ju mycket ändå, och det blir lite av det ena och andra ibland. Kluven. Borde jag? Kanske inte. Men jag mår ju så bra av det. Varför inte må bra?
Jag står ganska still just nu. Därför ska det bli skönt med lite förnyelse. Flytten kommer göra gott tror jag.

Jag tänker inte kasta in handduken än.



Alla foton är tagna av mig(om inget annat anges)! All kopiering är förbjuden.




RSS 2.0